Skolans omklädningsrum har länge varit och fortsätter vara en av de platser som barnen själva lyfter som mest otrygga i skolan, det ser vi återkommande i Friendsrapporten. Men det finns enkla åtgärder i den fysiska miljön som kan minska otryggheten, om de kombineras med ett aktivt värdegrundsarbete, skriver företrädare för Friends och två arkitekter.

I dagarna är det skolstart för Sveriges nästan en miljon skolpliktiga barn och unga. De kommer tillbaka till en vardag där runt hälften har upplevt kränkningar under föregående termin och där tre i varje klass är utsatta för mobbning.

När vi på Friends möter barn och unga berättar de ofta att de inte vill visa sig nakna, att de är rädda för att utsättas för en direkt verbal eller fysisk kränkning och att någon ska fota och filma dem. En elev på högstadiet berättar att “jag känner mig otrygg i omklädningsrummet när folk kollar på en och snackar skit” och en annan berättar hur “man är rädd att alla ska stirra på en när man är naken”.

Trots att barns rätt till integritet och trygghet är inskriven i barnkonventionen, som nu är svensk lag, är många omklädningsrum fortfarande utformade efter en äldre norm – en nostalgisk bild av den gemytliga gemenskapen där alla kände sig välkomna. Föreställningen om att omklädningsrummet tidigare har varit en plats där alla trivdes lever och frodas. Elever som identifierar sig som HBTQI+, elever som inte identifierar sig inom de biologiska könen och elever som har funktionsnedsättningar tillhör de som är mest utsatta för kränkningar och mobbning i skolan idag. Det är också dessa barn som ofta känner av omklädningsrummen som en exkluderande och otrygg miljö.

Omklädningsrummet blir utan vuxna en plats där andra regler gäller och där kränkningar förekommer i hög utsträckning

Barnen berättar också att det saknas ansvariga vuxna i eller i direkt anslutning till omklädningsrummen. Omklädningsrummet blir utan vuxna en plats där andra regler gäller och där kränkningar förekommer i hög utsträckning. Samtidigt som det kan kännas jobbigt för barn och särskilt unga att visa sig naken för en lärare. För att vuxennärvaron ska fungera är det därför viktigt att skapa nya typer av omklädningsytor.

Det finns enkla åtgärder i den fysiska miljön som skulle förbättra situationen avsevärt. Vi på White Arkitekter och Carlstedt arkitekter har tagit fram förslag för just tryggare omklädningsytor (bland annat i rapporten Trygga, inkluderande och mångfunktionella omklädningsrum och Social byggnorm 23). Västerås stad utgör ett gott exempel på att det går att tänka nytt och vi har noterat flera motioner runt om i landet om duschbås nyligen. Samtidigt kan det inte nog understrykas att ett tryggt skolklimat börjar med värdegrundsarbetet och behöver genomsyra hela skolan. Här är våra fem gemensamma förslag för att alla elever ska känna sig trygga i samband med dusch och ombyte.

Öka integriteten för alla – släpp normen om könsuppdelning och inför låsbara ombytesbås.

Kartlägg kränkningar och otrygga platser – för att veta vilka insatser som behövs och som gör skillnad på den enskilda skolan

Satsa på trygghetsfrämjande och omsorgsfull design – välj belysning, akustik och material som gör omklädningsrummet till en trivsam plats.

Bygg för flexibilitet och multifunktion – när omklädningsytorna är anpassningsbara för olika situationer och grupper blir de mer användbara.

Använd evidensbaserade metoder mot mobbning – i dag finns det gott om forskningsbaserade sätt att skapa ett positivt skolklimat och minska mobbning. Använd dem!

Att modernisera omklädningsytorna handlar om att leva upp till barns rättigheter. Trygga ombytesytor bidrar till att fler vill och vågar vara med på idrotten, vilket är viktigt både för hälsa och lärande. Kommunerna behöver tänka nytt och förstå att budget för trygghetsskapande arbete i skolan räknas hem över tid, både när det gäller den fysiska och den sociala miljön.

Vi uppmanar nu fler lokalpolitiker att ta barns och ungas upplevelser på allvar. Skriv en motion med ett helhetsgrepp på skoltrygghet utifrån våra förslag. Där arkitektur och värdegrundsarbete gå hand i hand.

Maja Frankel, Generalsekreterare, Stiftelsen Friends

Niklas Singstedt, specialist skol- och idrottsmiljöer och partner, White Arkitekter

Anette Id, affärsansvarig utbildning och delägare, Carlstedt Arkitekter

Läs debattartikeln här